OM KULTURFÖRSVARET

Ulla Berg Svedin

Jag är en frilansande skådespelerska med ett förflutet på FolkTeatern i Göteborg. Konsten och kulturen var min livlina i skolan, där det fanns böcker att låna, ämnen som musik, teckning, diktläsning i svenska, uppsatsskrivning, möjlighet att låna de böcker som vi inte hade råd att köpa hemma. Jag fick spela teater, fick uppträda på ”roliga timmen”, jobba med keramik och andra konstformer i frivillig teckning i realskolan och i folkhögskolan där jag till slut insåg att jag ville bli skådespelare. Teater hade jag enbart sett på TV-teatern, Public Service - folkbildning.

Jag växte upp i mellersta Norrlands inland som äldst av fem i en arbetarklassfamilj på 50/60-talet. Då levde arbetarrörelsens idé om en utjämnande skola till och med där. Det fanns bostäder att hyra och jobb att dryga ut lånen med under utbildningsåren och människor som visste vad breddad rekrytering var, redan då. Som Suzanne Osten, en viktig person som stöttat mig som många andra. Nej, allt var verkligen inte bättre förr. Jag har arbetat för att förbättra politiskt, fackligt och i uppbyggnaden av kompetensutvecklingsverksamheten Kulturakademin. Nu fortsätter arbetet i en tid av backlash för synen på allas lika värde och för konstens, kulturens och folkbildningens roll. En annan värld är möjlig. ”Vi måste höja våra röster för att höras!” NU!

Lars Berg

Efter fyra år till sjöss i min ungdom som motorman i Johnson Line började jag arbeta i teaterbranchen. Jag har varit verksam som ljusdesigner, framförallt på Folkteatern i Göteborg där jag också arbetet som produktionschef. Jag har arbetat med datorgrafik och videoredigering samt undervisat i ljusdesign på Göteborgs Universitet, Chalmers samt Stockholms Dramatiska Högskola (tidiagre DI). Jag byggde också upp Folkteaterns första datanätverk med servrar och arbetsstationer samt Folkteaterns första hemsida.
Jag är en av skaparna av CAD-programmet Capture. En verksamhet som startade som en hobby i början på 90-talet men är idag det ledande ljusvisualiseringsprogrammet i världen. Jag har skapat all grafik, både för marknadsföring av programmet samt det grafiska interfacet inne i programmet. Capture används i Eurovison Song Contest, OS-invigningar och stora arenakonserter samt på många teatrar och operahus i hela världen. Länk till Capture.
Idag arbetar jag i huvudsak med webbdesign i egen firma. Tillsamans med Lisa Berg-Svedin och Ulla Berg Svedin har jag skapat Kulturförsvarets grafiska uttryck och varumärke.
Jag gör också sporadiskt ljusdesign för mindre teater- och musikgrupper. Länk till min hemsida Helljus AB.

Marika Andersson

”Jag pratade med en av mina elever, som snart skulle ta studenten. Hon gick natur på gymnasiet, och jag hade hållit i kursen estetiskt verksamhet när hon gick i första ring. Hon säger att ”estetisk verksamhet, det är den kurs som utvecklat mig mest”. Det är därför jag väljer att vara med i Kulturförsvaret, för att musiken, konsten, litteraturen och allt annat som kulturen står för är det som gör oss till kreativa, tänkande människor. Kulturen är en förutsättning i ett demokratiskt samhälle; när politiken minskar bidragen till kulturen försvåras utövandet och röster tystas. Det är att långsamt ta död på det samhälle vi känner till. Det samhälle jag vill att vi ska värna och vara stolta över. Ett samhälle där vi ger förutsättningar för alla röster att höras.
Jag jobbar som rektor i ett strukturellt missgynnat område i Göteborg, där jag, tillsammans med mina medarbetare, varje dag jobbar för att göra skillnad för våra elever. Vi samarbetar med kulturarbetare, vi har Skapande skola och vi vet att med minskade bidrag till kulturen kommer våra elever ges färre möjligheter att utveckla sin kreativitet och att möta kultur i fler former än den vi har i vår ordinarie undervisning. Eleverna får minskade möjligheter till att utveckla en av de åtta kompetenser för livslångt lärande som EU slagit fast: kulturell medvetenhet och kulturyttringar.”

Gunnar Bergdahl

Jag arbetade under 1980-talet med Folkets bio, sedan närmare 20 år med Göteborgs Film Festival och därefter drygt tio år som kulturchef på Helsingborgs Dagblad. Gemensam nämnare: ett försvar för att kultur inte får förvandlas till varor i den frisläppta marknadskapitalismens lekstuga. Maktens nuvarande häxbrygd av principlösa liberaler och fascister skapar villkor som aktualiserar Joe Hills sista brev från dödscellen 1915: ”Don´t mourn, organise”. Därför Kulturförsvaret.

Johanna Bernhardsson

Johanna Bernhardsson är född på Hisingen, Göteborg. Började arbeta med film 1996 med scenografin till Roy Anderssons ”Sånger från andra våningen”. Masterexamen i Filmscenografi från HDK 2003. Master i Filmisk gestaltning från Akademin Valand Film 2016. Gjorde första dokumentärfilmen 2003 och har sedan dess haft det dokumentära berättandet i fokus. Varvar arbetet med de egna filmerna med filmpedagogiska uppdrag i Sverige och utomlands, främst på Göteborgs Folkhögskolas Filmproduktionsutbildning. Johannas filmer börjar ofta i det personliga och mynnar ut i det universella. Efter 10 filmer i det kortare formatet är ”Bröderna Andersson” hennes långfilmsdebut.

.

Tomas Forssell

Musiker/sångare/låtskrivare/skådespelare i fria grupper och på regionteatrar. Arbetat som producent på SR i många år och som lärare och kursansvarig på Ölands Folkhögskola, men är idag åter på banan som frilansarbetare. Turnerar över landet med rockgruppen Nynningen och spelar bra musik för barn med Häjkån Bäjkån.

Kulturpolitik och kulturaktivism har alltid legat mig nära. Jag har lång erfarenhet av att driva föreningar och skivbolag. Jag vet hur viktigt det är att stötta det fria kulturlivet. ”Ett land utan kultur är inte värt att försvara”, som Churchill sa.

Stefan Jonsson

Jag är författare, forskare och kritiker med en rad essäböcker och studier om litteratur, kultur och samhälle bakom mig. Länge arbetade jag på Dagens Nyheter men finns sedan 2011 som professor vid Institutet för forskning om migration, etnicitet och samhälle, REMESO, vid Linköpings universitet. Min senaste bok skildrar hur konsten och fantasin ger gestalt åt samhället: Den otyglade skönheten: 5 saker konsten vet om demokratin.

Jag tackade ja till att vara med i det strategiska rådet därför att den fria kulturen och det fria ordet, ja, fantasin som sådan, är hotad dels av en auktoritär nationalism, dels av en kommersialism som från digitala plattformar tränger sig på våra sinnen dygnet runt.
Tillsammans bör vi bygga en ny kulturpolitik buren av visionen om det demokratiska samhället.

Gus Kaage

Styrelsen för Folkteaterns vänner, Göteborg. Aktiv körsångare i Oscar Fredriks kammarkör. Arbetar med PR & kommunikation på Film i Väst.

Fransesca Quartey

Jag är skådespelare, regissör och tidigare teaterchef bosatt i norra Sverige. Idag driver jag eget företag där jag arbetar som moderator och konsult inom ledarskap och kulturfrågor, när jag inte står på scen.

När jag blev tillfrågad om att delta i det strategiska rådet var det ett självklart ja. Kulturen står inför stora utmaningar, och om vi vill säkra en positiv utveckling för kommande generationer är det nu vi måste agera.

Maria Zennström

Jag är romanförfattare och kritiker, till utbildningen även spelfilmsregissör, utbildad på filmhögskolan i Moskva på1980-talet. Jag brukar säga att filmutbildningen var min författarskola.

För romanerna "Katarinas sovjetiska upplevelser" och "Hur ser ett liv ut om man inte har tillräckligt med kärlek?” , fick jag Borås Tidnings debutantpris respektive Aftonbladets litteraturpris.
Jag har också gått två svenska folkhögskoleutbildningar som varit avgörande i mitt liv.
Just nu skriver jag på ett manus som till stora delar handlar om min pappa Per-Olov Zennström, som var kritiker, kommunist och passionerat intresserad av kulturpolitik. Hans huvudtes, (som kan verka otippad för en kommunist) var: Konsten är all ideologis huvudfiende! Tillsammans med tre andra herrar låg han bakom ”Demokratiskt kulturprogram” som skrevs 1946-1948 för dåvarande SKP (senare VPK/ V) , det första kulturpolitiska program som något svenskt parti haft. Det innehöll förslag som enhetsskolan, folkbibliotek, stipendier till konstnärer, en statligt subventionerad riksteater med överkomliga biljettpriser, ett statligt filminstitut, riksutställningar med mera.
Stora delar av kulturprogrammet övertogs av socialdemokratin och skulle komma att drivas igenom i riksdag och regering, inte minst genom 1974 års reform. Jag håller på att gå i bitar av frustration och ilska när jag ser hur den svenska kulturpolitiken som jag känt den, och som byggdes upp med stor förvaltningspolitisk ingenjörskonst under ett antal decennier, raseras.
Kulturpolitik handlar också om skolpolitik. Idag får en hel generation barn i Sverige växa upp utan att lära sig läsa eller kunna orientera sig i samhället. Vi är nu det minst jämlika landet i Norden och ligger långt ner på listan även jämfört med övriga Europa.
Jag har ryskt påbrå på mödernet och har sett utvecklingen i Ryssland. Mina ryska släktingar är välutbildade, men talar med samma språk som Putin. Varför? Svaret är successivt alltmer auktoritär och hjärntvättande regeringsstyrd TV. Vi i Sverige behöver försvara vår hotade public service, kulturskapares möjligheter att verka och lagarna som skyddar yttrandefrihet, demokrati och allas lika värde. Vi är på ett sluttande plan, och inte vaccinerade mot en utveckling som liknar den ryska.